Man kan tro jag hade det lättare som liten.
Dock så kände jag mig alltid sliten.
Många säger barndomen är det bästa i livet,
Och att få kärlek alltid tas för givet.
Ofta ser jag mörkret i mitt liv som det är.
Men allt som var är inte här.
Lyckligare än nu kan jag inte vara.
Så egentligen är det ingen fara.
Bara jag är mig själv och kämpar på.
Sen jag kontroll över livet återfår.
Tänk hur bladet kan vända.
När äkta kärlek bara händer.
Är tacksam för allt jag någonsin gav.
Så jag äntligen kan simma i kärlekens hav.
